• Fjärrstyrd kollegialitet ett problem för forskningen

    Ulf Sandström kritiserar det han kallar fjärrstyrningen av universiteten. Forskningsråden styr lärosätena genom sina beredningsgrupper, och det har visat sig olyckligt menar Sandström. Det leder nämligen till institutionaliserad ansvarslöshet. Men Sandström presenterar också en alternativ väg i fyra steg. Det har väl inte undgått någon att våra svenska universitet och högskolor har svårt att klara […]

  • Den svåra men viktiga internationaliseringen

    Fler svenska humanister och samhällsvetare borde ges möjlighet att tillbringa en längre tid vid ett utländskt lärosäte. Det skulle förbättra kvaliteten i forskning och undervisning och stärka internationellt nätverkande. Men en minst lika viktig vinst är att en gästvistelse i utlandet ger nya perspektiv på och insikter om samhället i stort, skriver Humtanks Jesper Enbom […]

  • Vi skjuter till medel till Europas bästa unga forskare

    Ledarna för fyra stora stiftelser har gått samman för att förstärka möjligheterna för kvalificerade forskare att söka ERC-medel. Man vill se fler som söker ERC och utlyser nu Swedish Foundations’ Starting Grant. I år fick 18 forskare vid svenska universitet högsta betyg inom utlysningen Starting Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). 11 av dem fick finansiering, […]

  • Belöningar till samverkan behövs

    Sällan har humanistisk forskning haft så mycket att tillföra samhällsdebatten och det offentliga livet som i dag. Samtidigt har samverkan och det som tidigare kallades tredje uppgiften hamnat i bakvattnet. Forskare inom humaniora är ofta experter på att kommunicera, men uppdraget att samverka och agera som kunskapsspridare – som pedagoger i ordets bästa mening – […]

  • Kvinnorna finns visst i historien – men inte i historieböckerna

    Charlotte Vainio, Helsingfors universitet, skriver a propå diskussioner om frånvaron av namngivna kvinnor i historieböckerna. Historieböckerna är resultatet av urval och reflekterar varken Den Enda Sanningen eller ens modern forskning. Det traditionella manliga narrativ skolböckerna är uppbyggda kring är, ur forskningssynpunkt, förlegat och bidrar dessutom till att legitimera dagens könsstereotyper genom att ge dem en falsk historisk bas. Vainio visar också på exempel från sin egen forskning om hur det kan gå till när kvinnor försvinner från historien.