Håkan Tunón, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet & Uppsala universitet:

Under de senaste decennierna har den ena efter den andra internationella överenskommelsen lyft upp frågan om urfolks- och lokalsamhällens rättigheter vad gäller forskningsetik och självbestämmande vad gäller sin egen kultur och kunskap. Dessa överenskommelser poängterar alltså lokalsamhällets och särskilt urfolkens rätt att bestämma vilken typ av forskning som är etisk. De ger också riktlinjer för hur man som forskare bör bete sig.

Frågan är dock hur pass mycket dessa har förts ner från den internationella politiska diskussionen till att verkligen göra avtryck på forskning på lokal och regional nivå?

Johanna Sköld, forskare på Institutet för Framtidsstudier samt f.d. utredningssekreterare i Utredningen om vanvård i den sociala barnavården kommenterar Johanna Bartholdssons debattartikel.

Med anledning av Johanna Bartholdssons kommentar på min artikel om Vanvårdsutredningen vill jag göra några förtydliganden. Bartholdsson skriver om Vanvårdsutredningen och dess metod. Min artikel gällde en annan fråga: hur diskussionen om ersättning till dem som drabbats av vanvård i fosterhem och på instituion, föranledde politiker och debattörer att i tidningar, radio och tv debattera utgångspunkterna och möjligheterna för upprättelse i september 2011.

Johanna Bartholdsson, doktorand i historia, kommenterar debattartikeln ”Vanvårdade barn och sanningskommissioner” av Johanna Sköld.

Johanna Bartholdsson anser att utredningen har varit ansvarslös då man har genomfört intervjuer med de drabbade utan den kompetens som krävs. En etikprövning kunde ha hjälpt utredningen till ett mer professionellt tillvägagångssätt.

Elisabeth Åsbrinks uppmärksammade bok Och i Wienerwald står träden kvar (Natur och kultur 2011) handlar om Otto Ullmann från Wien, ett av de judiska barn som Svenska Israelsmissionen lyckades rädda till Sverige. När föräldrarna tar farväl av honom i februari 1939 är det med förhoppningen om att de senare ska kunna återförenas, men så sker [...]

Statsvetaren Patrik Hall funderar över SNS som tidigare i höstas ingrep då forskare fått ”fel” resultat i sina rapporter. Vad forskare egentligen kan och får säga, är en viktig fråga. Men det är också viktigt menar Hall att uppmärksamma att det inte bara är tankesmedjor som styr vad det forskas om – det gör också byråkrater. Riktade satsningar på olika fält förekommer alltjämt och tar upp en allt större del av den totala summan. Men det lär dröja till vi får riktade satsningar på lobbying och eliter, skriver Patrik Hall. Läs hela inlägget.

Av: Johanna Sköld, forskare på Institutet för Framtidsstudier samt f.d. utredningssekreterare i Utredningen om vanvård i den sociala barnavården.

Nyligen kom Vanvårdsutredningen med sin slutrapport Vanvård i social barnavård. Under fem år har vi som arbetat i utredningen kartlagt övergrepp och försummelser inom den sociala barnavården från 1920-talet fram till i dag genom intervjuer.

Sverker Lenas har skrivit ett par sak- och synpunktsrika artiklar om situationen för humanistiska ämnen vid svenska universitet och högskolor. Det är bra att en oberoende journalist gör denna genomlysning. Enligt min mening har grundutbildningen inom humaniora mycket stora problem, och de beror alldeles uppenbart på bristande resurser. Detta förhållande har med all tydlighet klarlagts i [...]

Karin Sennefelt vid historiska institutionen i Uppsala drar i sitt inlägg ”Drömmen om syntesen” en lans för de vetenskapliga synteserna. Hon efterlyser bättre möjligheter för forskarna att åstadkomma sådana och hoppas att finansiärerna ska förändra sina stödformer så att detta mål lättare kan nås. Jag tycker Karin Sennefelt har en poäng, men önskar att hon [...]

Docent Karin Sennefelt, historiska institutionen, Uppsala universitet, önskar att forskningsfinansiärer vågade satsa på längre projekt, där också svenska forskare fick chansen att skriva internationellt tunga synteser. Vi har alla hållit dem i händerna. De där böckerna som grundligt undersöker ett ämne, levererar nydanande resultat, anlägger nya perspektiv och förklarar saker på ett sätt som ingen gjort [...]

I höstas skrev jag till Vetenskapsrådet och frågade vilka open access-tidskrifter de rekommenderade inom historieområdet. Jag har ännu inte fått något svar. Open access-tidskrifter har vunnit anhängare bland forskningsfinansiärerna. Universitetsbiblioteken jublar när de ser möjligheter att spara in på pengar på tidskriftsprenumerationer och hyllmeter. Bland forskarna, som känner till publiceringsvillkoren, förstår sig på sökvägarna och vet vilken [...]