Drömmen om syntesen

Docent Karin Sennefelt, historiska institutionen, Uppsala universitet, önskar att forskningsfinansiärer vågade satsa på längre projekt, där också svenska forskare fick chansen att skriva internationellt tunga synteser.

Vi har alla hållit dem i händerna. De där böckerna som grundligt undersöker ett ämne, levererar nydanande resultat, anlägger nya perspektiv och förklarar saker på ett sätt som ingen gjort tidigare. De öppnar nya forskningsfält, inspirerar eller provocerar. De där böckerna som är omöjliga att komma förbi för dem som forskar i deras efterföljd. De är bokstavligen tunga.

Det var ett tag sedan jag höll i en sådan bok skriven av en svensk forskare. Problemet är att finansieringen för forskning är uppdelad i enmansprojekt, antologiprojekt eller mastodontprojekt.

Enmansprojekten leder till korta översiktliga monografier och/eller en rad artiklar, antologiprojekten genererar bok efter bok med ytliga artiklar som finansierats på annat håll, mastodontprojekten bör väl ge en rad monografier, men är ovanliga för humanister och samhällsvetare.

Syntesprojekten, de där när en ensam, kompetent forskare genomför en ny undersökning och dessutom drar långtgående slutsatser utifrån den forskning som finns har ingen plats i svensk humaniora och samhällsvetenskap för det är ingen som har tid att skriva dem. Det är synd, för är det någon form av publicering som sätter förutsättningarna för framtida forskning, så är det de stora, syntetiserande monografierna.

Det handlar inte om en möjlighet att slutföra Akademikersveriges ofullbordade verk – vi vet alla att manus i skrivbordslådor ofta har passerat bäst före-datum. Manusen i skrivbordslådan är ofta resultat av lektorers korta projekt kombinerade med för mycket undervisning och kommer – om de någonsin ser dagsljuset igen – inte kunna gå utöver de frågeställningar som man ställde ursprungligen. Fakulteterna vid universiteten har till uppgift att finansiera lektorsforskningen och tillför ibland extra medel i sådana fall. Låt fakulteterna ta hand om skrivbordsprodukterna och låt de externa forskningsfinansiärerna finansiera den nydanande forskningen i stället, den som formuleras i dag.

Men för att forskare ska få chansen att skriva de där tunga verken behöver systemen ändras. Utlysningarna från VR och RJ formar nämligen forskningen. Många forskare stretar med att finna frågeställningarna som besvaras bäst på tre år på 75 procent. Tidsbegränsningen sätter hinder för vilka frågor vi kan ställa och därmed hur relevanta resultaten kan bli. Vetenskapsrådet har nyligen förlängt perioden ett projekt kan vara till mellan tre och fem år. Har vi tur kanske detta är ett steg på vägen mot tyngre undersökningar redovisade i monografier.

Så här kommer ett förslag till RJ: inför ett anslag för monografiskrivande på 3 + 2 år. Den sökande ska kunna visa att projektet är nydanande, kommer att avsevärt påverka den internationella forskningsfronten inom ämnesområdet (vilket svensk forskning av hög klass inom alla områden har möjlighet att göra), inte är en enkel fortsättning på ett tidigare projekt, och ha en plan för internationell publicering av en monografi. Ansökningarna ska vara öppna för alla, oavsett när man disputerat eller om man har fast anställning eller ej. Konkurrensen är viktig, för har man inte riktig konkurrens vid ansökningstillfället är det inte sannolikt att man klarar konkurrensen kring forskningsfronten heller. Uppfyller man inte det man sagt de första tre åren får man ingen fortsättning för att skriva färdigt, utan får redovisa i annan form.

Humanister och samhällsvetare talar sig varma för monografin, men forskningssystemen gör det svårt att skriva monografier som kan konkurrera med dem som publiceras internationellt. Vill svenska forskningsfinansiärer stärka området måste man också våga satsa inom den typ av publicering som värderas högst, i Sverige och internationellt; det vill säga den syntetiserande monografin.

/Karin Sennefelt, docent, Historiska institutionen, Uppsala universitet

Lämna en kommentar

Din e-postadress publiceras inte. Fält markerade med asterisk (*) är obligatoriska.

Namn*

E-post*

Kommentar