• Harnessing the Hope of Social Science

    Före detta vd:n för ERC, Helga Nowotny, reflekterar över samhällsvetenskapernas möjligheter att förbättra vår förståelse av nutidens stora samhällsutmaningar och ge vägledning för vårt handlande. Hon menar att om beslutsfattare hade tagit del av samhällsvetenskaplig forskning hade de känt till allmänhetens ökande missnöje. Helga Nowotny är för närvarande engagerad i International Panel on Social Progress, […]

  • Mer satsningar på humsams infrastruktur behövs

    Som ett svar på VR:s och KB:s upprop för mer tillgänglighet skrev Johan Östling, Katarina Bernhardsson, Jesper Olsson och Jenny Björkman ett svar om att tillgänglighet inte räcker. Det måste finnas möjlighet också att hitta till forskningen. Nya vägar, broar och stigar behöver byggas och stagas upp. Läs hela inlägget här. Läs även den skrift […]

  • Är vi redo för internationalisering utifrån den nya problemkartan?

    Klimatförändring, naturresurser, miljö, fattigdom och migration. Problemkatalogen över gränsöverskridande utmaningar kan göras lång. Ett nytt globalt landskap är på väg att uppstå där internationellt samarbete också med fattiga länder är helt nödvändigt, även på forskningens område. Men är vi verkligen redo, frågar sig David Nilsson. Han efterlyser forskningssamarbete med låginkomstländer, bättre förutsättningar för samarbete kring […]

  • ERC lockar för få svenska humanister och samhällsvetare

    Göran Blomqvist menar att det är får få svenska humanister och samhällsvetare som söker ERC-medel. Men det går att öka intresset tror Blomqvist och pekar bland annat på sådant som ökat ekonomiskt stöd till de som faktiskt försöker och går vidare, i synnerhet tillsammans med mer träning på exempelvis intervjuteknin. Ökade samarbeten med högskolorna, fler internationella bedömmare och tydligare karriärvägar är också viktigt menar Blomqvist. Läs hela hans inlägg.

  • Fel sorts kollegialitet blir problematisk

    Men anledning av turbulensen kring rektorerna vid Uppsala och Linnéuniversitet begrundar Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, begreppet kollegialitet. Kollegialitet i betydelsen beslut fattade på vetenskaplig grund, är en styrform värd att bevara, men problemet är att det ofta är fel sorts kollegialitet som styr, där besluten fattas på till följd av kollegialitet managers emellan.

  • Dekaner går samman

    Dekanerna för landets största humanistiska fakulteter sammanträder varje år. I år har inte bara VR:s avvecklingsplan för tidskriftsstödet diskuterats, utan också en gemensam tankesmedja. Initiativet är Per-Olof Erixson, dekan i Umeå, skriver Peter Aronsson, Linneuniversitetet. Behovet av att kunna ge en gemensam aktuell, relevant och långsiktig röst åt fakulteterna är viktig. Läs hela Peter Aronssons inlägg och det öppna brev som formulerats till VR:s med anledning av turerna kring tidskriftsstödet.

  • Regeringen hotar den fria forskningen

    De stora björntjänsterna ”Regeringen värnar universitets och högskolors uppgift att vara en kritisk och reflekterande kraft i samhällsutvecklingen.” Med dessa kloka ord inleds Regeringens ”Promemoria med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m.” (U2010/222/UH) Det är inte utan att förhoppningarna väcks. Har vi äntligen en motkraft till alla de strömningar som […]

  • Ledarskap och medarbetarskap

    Av Göran Blomqvist, vd RJ Bidragen till RJs tankeutbyte om akademiskt ledarskap har skilda perspektiv, vilket ger flera nyttiga påminnelser. En återkommande fråga är varifrån legitimiteten för och uppbackningen av ledarskapet kommer. Är det ovanifrån – till exempel från regering eller rektor – eller underifrån, det vill säga från kolleger och medarbetare? Utformningen av prefektrollen […]

  • Flosklerna eller makten

    Av: Elisabeth Elgan, avgående föreståndare för Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola Ylva Hasselberg är inte den enda som är less på alla floskler om akademiskt ledarskap. Ledarskap över huvud taget är övervärderat idag. Det är underligt att inte fler reagerar när ledarskap framställs som lösningen på det mesta. Har alla glömt bort den ödesdigra tyska slogan om […]

  • Kommandobryggan eller skrivbordet? En prefekts våndor

    Av: Kim Salomon, prefekt vid Historiska institutionen i Lund På prefektkurser lär vi att prefekter ska stå på kommandobryggan och leda institutionen. I verkligheten tycks vi snarare hamna bakom skrivbordet och förvalta. Skillnaden mellan teori och praktik är således påtaglig och beror på flera förhållanden. Institutionsorganisationen är platt. En prefekt väljs av sina medarbetare. Formellt […]