• Så kom proppen till sist

    Så kom den till sist, regeringens forskningsproposition! Var och en hade väl sina förväntningar på den. Även om regering och riksdag inte kan – och inte bör – lösa alla frågor svarar de ju för lärosätenas basfinansiering och ett antal viktiga ramvillkor. Vissa inslag i propositionen är bättre än vad jag hade vågat hoppas. Däremot […]

  • Web of Science eller Web of Society?

    Forskningens genomslag – «impact» – får allt större plats i den kunskapspolitiska debatten. Men diskussionen styrs av ensidiga bilder av vad genomslag är och hur den bäst kan mätas och stimuleras. Den missförstår därför hur humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kommer till användning. I denna artikel beskriv Anders Ekström, Uppsala universitet, hur en holistisk och uthållig modell för bedömning […]

  • Utmärkt initiativ att granska effekterna av högskolereformerna

    Göran Blomqvist berömmer riksdagens utbildningsutskott som gett Dansk Center for Forskningsanalyse i uppdrag att belysa genomförandet av autonomi- och kvalitetsreformerna. Det är allldeles det ges möjlighet att diskutera lärdomarna av hur reformerna utformas.

  • ERC lockar för få svenska humanister och samhällsvetare

    Göran Blomqvist menar att det är får få svenska humanister och samhällsvetare som söker ERC-medel. Men det går att öka intresset tror Blomqvist och pekar bland annat på sådant som ökat ekonomiskt stöd till de som faktiskt försöker och går vidare, i synnerhet tillsammans med mer träning på exempelvis intervjuteknin. Ökade samarbeten med högskolorna, fler internationella bedömmare och tydligare karriärvägar är också viktigt menar Blomqvist. Läs hela hans inlägg.

  • Faran med excellent forskning!

    Det finns en fara med de ständiga ropen på excellent forskning, varnar Nick Butler och Sverre Spoelstra i en debattartikel om vad som händer med forskningen i granskningarnas och de nationella utvärderingarnas tidsålder. De har granskat granskningarna och är kritiska. Kollegialiteten minskar till förmån för konkurrens och tävlan mellan akademins vinnare och förlorare, skriver de. Den här förändringen manifesteras på en rad sätt, men framför allt i de allt vanligare nationella granskningarna av forskningens excellens, så som Research Excellence Framework (REF) i Storbritannien, the Performance Based Research Fund (PBRF) i Nya Zeeland och Excellence in Research (ERA) i Australien.Granskningarna har gett upphov till en lukrativ marknad för en forskaelit som likt fotbollproffs flyttas och byts mellan olika universitet. Samtidigt ökar utsikterna för degradering för de lågpresterande.

  • Minska inaveln – satsa på de disputerade!

    Nydisputerade forskare är i akut behov av fler och bättre insatser för deras karriärvägar. I dag lämnar många framstående forskare sektorn bara på grund av de svårframkomliga vägarna inom akademien skriver Anna Jonsson, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Så skulle det aldrig fungerat inom företagsvärlden! Inaveln måste minskas och lärosätena göra tydligare satsningar på talanger, menar hon.

  • Från tidskriftsstöd till tidskriftsdöd

    I förra veckan blev det offentligt att VR på sikt kommer att lägga ner sitt tidskriftsstöd. För många tidskrifter innebär detta döden, vilket det rapporterats om också i dagspressen. På RJ:s debattforum skriver här Stefan Amirell, redaktör på en av de drabbade tidskrifterna Historisk Tidskrift, om vilka konsekvenser som beslutet får.

  • Ansökningsystemet är öppet: men hur funkar det, egentligen?

    Nu öppnar RJ och många andra finansiärer sina system för 2013 års forskningsansökningar. I fokus står som vanligt projekten. Men det är egentligen inte klarlagt att detta är det bästa sättet att finansiera forskning på. Vare sig projektformen eller andra sätt att finansiera forskning bygger på faktisk kunskap, om vad som de facto fungerar, skriver Göran Blomqvist, vd för RJ. Därför har RJ inte bara dragit igång en satsning på forskning om forskning utan också tagit initiativ till en inledande utvärdering om vårt projektstöd som stödform. Läs hela inlägget.

  • Bra med längre projekttid!

    Karin Sennefelt vid historiska institutionen i Uppsala drar i sitt inlägg ”Drömmen om syntesen” en lans för de vetenskapliga synteserna. Hon efterlyser bättre möjligheter för forskarna att åstadkomma sådana och hoppas att finansiärerna ska förändra sina stödformer så att detta mål lättare kan nås. Jag tycker Karin Sennefelt har en poäng, men önskar att hon […]

  • Drömmen om syntesen

    Docent Karin Sennefelt, historiska institutionen, Uppsala universitet, önskar att forskningsfinansiärer vågade satsa på längre projekt, där också svenska forskare fick chansen att skriva internationellt tunga synteser. Vi har alla hållit dem i händerna. De där böckerna som grundligt undersöker ett ämne, levererar nydanande resultat, anlägger nya perspektiv och förklarar saker på ett sätt som ingen gjort […]