• Olika roller – olika ansvar

    Margareta Hallberg har arbetat sju år som dekan och ännu fler verkat som forskare. Hon reflekterar här över vilket ansvar och vilka roller som krävs av olika positioner på universiteten och i sektorn. Som forskare har friheten varit avsevärt större än begränsningarna. Som både prefekt och dekan har man uppgifter som går utöver det egna […]

  • Den öppna vetenskapen och dess vänner

    I Respons 1/2017 hävdade Johan Svedjedal att de riktlinjer för Open Access-publicering som föreslagits innebär ett ingrepp i den akademiska friheten och kommer att leda till en torftigare fackboksutgivning. Här är det svar som representanter för Kungliga biblioteket, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet ger på kritiken. Det finns i sin helhet i Respons. Läs även deras […]

  • Harnessing the Hope of Social Science

    Före detta vd:n för ERC, Helga Nowotny, reflekterar över samhällsvetenskapernas möjligheter att förbättra vår förståelse av nutidens stora samhällsutmaningar och ge vägledning för vårt handlande. Hon menar att om beslutsfattare hade tagit del av samhällsvetenskaplig forskning hade de känt till allmänhetens ökande missnöje. Helga Nowotny är för närvarande engagerad i International Panel on Social Progress, […]

  • Så kom proppen till sist

    Så kom den till sist, regeringens forskningsproposition! Var och en hade väl sina förväntningar på den. Även om regering och riksdag inte kan – och inte bör – lösa alla frågor svarar de ju för lärosätenas basfinansiering och ett antal viktiga ramvillkor. Vissa inslag i propositionen är bättre än vad jag hade vågat hoppas. Däremot […]

  • Nordiskt stiftelsemöte viktigt för utvecklingen

    I slutet av oktober träffades i Stockholm dryga 80 representanter för ett femtiotal stiftelser och fonder i Norden. Mötet var det tredje i ordningen i sitt slag, efter Oslo 2013 och Helsingfors året därefter. Årets möte organiserades av Bikubenfonden i Danmark, Gjensidigestiftelsen i Norge, Kone säätiö i Finland och Riksbankens Jubileumsfond, vilken denna gång stod […]

  • Kvinnorna finns visst i historien – men inte i historieböckerna

    Charlotte Vainio, Helsingfors universitet, skriver a propå diskussioner om frånvaron av namngivna kvinnor i historieböckerna. Historieböckerna är resultatet av urval och reflekterar varken Den Enda Sanningen eller ens modern forskning. Det traditionella manliga narrativ skolböckerna är uppbyggda kring är, ur forskningssynpunkt, förlegat och bidrar dessutom till att legitimera dagens könsstereotyper genom att ge dem en falsk historisk bas. Vainio visar också på exempel från sin egen forskning om hur det kan gå till när kvinnor försvinner från historien.

  • Utmärkt initiativ att granska effekterna av högskolereformerna

    Göran Blomqvist berömmer riksdagens utbildningsutskott som gett Dansk Center for Forskningsanalyse i uppdrag att belysa genomförandet av autonomi- och kvalitetsreformerna. Det är allldeles det ges möjlighet att diskutera lärdomarna av hur reformerna utformas.

  • ERC lockar för få svenska humanister och samhällsvetare

    Göran Blomqvist menar att det är får få svenska humanister och samhällsvetare som söker ERC-medel. Men det går att öka intresset tror Blomqvist och pekar bland annat på sådant som ökat ekonomiskt stöd till de som faktiskt försöker och går vidare, i synnerhet tillsammans med mer träning på exempelvis intervjuteknin. Ökade samarbeten med högskolorna, fler internationella bedömmare och tydligare karriärvägar är också viktigt menar Blomqvist. Läs hela hans inlägg.

  • Nya miljöer behövs för att stärka humanistiska forskningsanspråk

    Anders Ekström vill se fler fria humanistiska institut där forskning, relevanta institutioner, politik och opinionsbildning möts kring angelägna kunskapsområden. Bristen på sådana miljöer har skapat en så stor avsaknad av kunskap att politik ibland bygger på rena myter. Med förtätade humanistiska miljöer, avancerade forskningsinstiut som inte väjer får ämnes- och fakultetsgränser kan ny kunskap vinnas skriver han. Genom att stärka sådana institut kan såväl genomslagskraften, som dynamiken och forskningens relevans öka. Men då måste humanister börja att hävda sina kunskapsanspråk.

  • Faran med excellent forskning!

    Det finns en fara med de ständiga ropen på excellent forskning, varnar Nick Butler och Sverre Spoelstra i en debattartikel om vad som händer med forskningen i granskningarnas och de nationella utvärderingarnas tidsålder. De har granskat granskningarna och är kritiska. Kollegialiteten minskar till förmån för konkurrens och tävlan mellan akademins vinnare och förlorare, skriver de. Den här förändringen manifesteras på en rad sätt, men framför allt i de allt vanligare nationella granskningarna av forskningens excellens, så som Research Excellence Framework (REF) i Storbritannien, the Performance Based Research Fund (PBRF) i Nya Zeeland och Excellence in Research (ERA) i Australien.Granskningarna har gett upphov till en lukrativ marknad för en forskaelit som likt fotbollproffs flyttas och byts mellan olika universitet. Samtidigt ökar utsikterna för degradering för de lågpresterande.