• Historikerna och den digitala utmaningen

    Den digitala vändningen kommer att bli betydligt mer genomgripande än tidigare så kallade vändningar inom den humanistiska forskningen. Snarast kan digitaliseringen av humaniora jämföras med vad de kvantitativa metoderna gjorde för historieämnet under 1960- och 1970-talet. Detta menar Kenneth Nyberg som tillsammans med Jessica Parland-von Essen driver sajten digihist.se. Digitaliseringen innebär en kraftfull vidareutveckling av humanioran – och detta har vi ännu inte riktigt förstått till fullo, menar han. Den modell vi haft för vad forskning och undervisning är, måste därför uppdateras och de fundamentala frågorna ställas på nytt. Läs hela hans inlägg

  • Nödvändigt med forskning i ABM-sektorn

    Satsningen på forskning inom ABM-sektorn har utvärderats och i dess spår skriver nu ett antal forskare om fördelar och problem med satsningen och framför allt om nödvändigheten av forskning på de lärda verken, som Jonas Nordin påpekar att sektorn tidigare, mer romantiskt och skönklingande kallades. Dessutom påpekar han att forskning inom ABM-sektorn har flera fördelar för så väl forskaren som institutionen – de senare inte minst viktiga att poängtera i dag. Läs hela hans inlägg.

  • Mer forskning i ABM-sektorn

    Maja Bondestam var en av flera forskare som fick trainee-tjänster inom ABM-sektorn. Hon har fortfarande tjänst på Carolina Redeviva, dit hennes tjänst ursprungligen knöts. ABM-satsningen har utvärderats och det finns en del kritik – inte minst mot sambandet med universitetet, men för Maja Bondestam har det fungerat bra, och hon tycker att det är viktigt att forskningen på bibliotek, arkiv och museer bör underhållas, eftersom den inte bara ledert ill ett ökat tillgängligörande av dolda samlingar utan också till ny kunskap och ny samarbeten.