• Är vi redo för internationalisering utifrån den nya problemkartan?

    Klimatförändring, naturresurser, miljö, fattigdom och migration. Problemkatalogen över gränsöverskridande utmaningar kan göras lång. Ett nytt globalt landskap är på väg att uppstå där internationellt samarbete också med fattiga länder är helt nödvändigt, även på forskningens område. Men är vi verkligen redo, frågar sig David Nilsson. Han efterlyser forskningssamarbete med låginkomstländer, bättre förutsättningar för samarbete kring […]

  • ERC lockar för få svenska humanister och samhällsvetare

    Göran Blomqvist menar att det är får få svenska humanister och samhällsvetare som söker ERC-medel. Men det går att öka intresset tror Blomqvist och pekar bland annat på sådant som ökat ekonomiskt stöd till de som faktiskt försöker och går vidare, i synnerhet tillsammans med mer träning på exempelvis intervjuteknin. Ökade samarbeten med högskolorna, fler internationella bedömmare och tydligare karriärvägar är också viktigt menar Blomqvist. Läs hela hans inlägg.

  • Internationalisering 2.0

    Internationalisering handlar i grund och botten om relationer, skriver Gunnel Cederlöf, och menar att internationalisering därför inte bör vara en separat verksamhet utan nå in i själva blodomloppet. Därför bör svenska universitet säkerställa kompetens inte minst inom de nya globala maktcentra som i dag finns i det globla Syd. Det finns inget mittemellan här skriver Cederlöf och konstaterar att internationaliseringens alternativ är provinsialisering. I dag är hon med och staratar upp en samarbete mellan KTH och Shiv Nadar University i Indien för miljöforskare som kan ta sig an de utmaningar vi står inför med kunskap från båda länderna.

  • Vem kan, vem vill, vem åker? Akademisk mobilitet som möjlighet och dilemma

    Internationalisering beskrivs ofta i termer av akademisk mobilitet. Men trots att så många är så positiva till akademisk mobilitet finns det en rad problem eller åtminstone utmaningar som är förknippade med den ökade rörligheten, skriver Helena Pettersson, forskare i etnologi och gender studies som just nu arbetar vid institutionen för Kultur- och medievetenskaper, vid Umeå universitet, med ett projekt om akademisk mobilitet och internationalisering.
    Kan internationaliseringen och mobiliteten kombineras med svensk jämställdhetspraktik? Helena Petterssons pågående forskning visar redan i dag att män har lättare än kvinnor att vara mobila.