• Så kom proppen till sist

    Så kom den till sist, regeringens forskningsproposition! Var och en hade väl sina förväntningar på den. Även om regering och riksdag inte kan – och inte bör – lösa alla frågor svarar de ju för lärosätenas basfinansiering och ett antal viktiga ramvillkor. Vissa inslag i propositionen är bättre än vad jag hade vågat hoppas. Däremot […]

  • Riksrevisionen driver politik

    Maarit Jänterä-Jareborg och Göran Blomqvist riktar skarp kritik mot Riksrevisionen som de menar agerar på känsla och i vissa fall driver politik. Detta med anledning av de pekats ut i ett tidigare debattinlägg om brister i revisionen av stiftelser. Läs hela deras inlägg i Balans: http://www.tidningenbalans.se/debatt/riksrevisionen-agerar-domstol/. Alla skrifter som de hänvisar till finns att läsa […]

  • Internationaliseringen behöver kvalificeras

    Det är ett ständigt återkommande mantra att humanister och samhällsvetare är för lite internationaliserade. Men vad innebär begreppet? Vad är det som saknas? Och vad är man faktiskt gör? Riksbankens Jubileumsfond tog med anledning av detta initiativ till en workshop med syfte att försöka finna lösningar. Här presenterar en av initiativtagarna, professor Bo Stråth, ett […]

  • Fjärrstyrd kollegialitet ett problem för forskningen

    Ulf Sandström kritiserar det han kallar fjärrstyrningen av universiteten. Forskningsråden styr lärosätena genom sina beredningsgrupper, och det har visat sig olyckligt menar Sandström. Det leder nämligen till institutionaliserad ansvarslöshet. Men Sandström presenterar också en alternativ väg i fyra steg. Det har väl inte undgått någon att våra svenska universitet och högskolor har svårt att klara […]

  • Den svåra men viktiga internationaliseringen

    Fler svenska humanister och samhällsvetare borde ges möjlighet att tillbringa en längre tid vid ett utländskt lärosäte. Det skulle förbättra kvaliteten i forskning och undervisning och stärka internationellt nätverkande. Men en minst lika viktig vinst är att en gästvistelse i utlandet ger nya perspektiv på och insikter om samhället i stort, skriver Humtanks Jesper Enbom […]

  • Vi skjuter till medel till Europas bästa unga forskare

    Ledarna för fyra stora stiftelser har gått samman för att förstärka möjligheterna för kvalificerade forskare att söka ERC-medel. Man vill se fler som söker ERC och utlyser nu Swedish Foundations’ Starting Grant. I år fick 18 forskare vid svenska universitet högsta betyg inom utlysningen Starting Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). 11 av dem fick finansiering, […]

  • Belöningar till samverkan behövs

    Sällan har humanistisk forskning haft så mycket att tillföra samhällsdebatten och det offentliga livet som i dag. Samtidigt har samverkan och det som tidigare kallades tredje uppgiften hamnat i bakvattnet. Forskare inom humaniora är ofta experter på att kommunicera, men uppdraget att samverka och agera som kunskapsspridare – som pedagoger i ordets bästa mening – […]

  • Universitetsledningar måste ta ansvar!

    Mats Benner och Gunnar Öquist svarar på kritiken i Tänka vidare – RJ:s årsbok 2015/2016. Det är universiteten som tar de stora riskerna genom att rekrytera och anställa, och det är då naturligt att de genom långsiktig basfinansiering gör det möjligt för forskarna att tänka i nya banor, skriver de. De menar de komplementära rollerna för universiteten och de externa finansiärerna är viktiga att betona. Universiteten tar sitt viktiga ansvar för forskningens kvalitativa utveckling genom rekrytering, miljöbyggande och långsiktig basfinansiering, medan de externa finansiärerna bygger vidare med olika former av bidrag utdelade i nationell konkurrens.

  • Universiteten bör bli sina egna mediehus!

    Skribenten och författaren Anders Mildner skriver om krisen för journalistiken och vad det betyder för universiteten och det som fortfarande ofta kallas tredje uppgiften. Det som spelar roll för att nå ut och för att bli läst är fortfarande relevans och legitimitet. Universitet och högskolor måste börja förstå att de kan och bör bygga egna fora, skriver Mildner. Och varför inte? Varför skulle det inte kunna ingå som en naturlig del av forskningen att den också ska föras ut? Ja, varför tillåts forskningen fortfarande rent rumsligt tvärstanna där undervisningssalens väggar står uppställda?

  • Professionalism – en fråga om tillit

    Ska sakkunskap, det vill säga den kunskap som professionerna har, styra hur verksamheter ska organiseras, vilka prioriteringar som ska göras och vad skattemedel ska använda till i skolan eller i vården? Svaret menar Ylva Hasselberg, professor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier, i Uppsala, har att göra med tillit. Det handlar nämligen om vi litar på professionerna. Och det är inte självklart i dag när pengar styr en rad tidigare professionellt ledda verksamheter. Det är ett problem. Och det är inte bara vi som har svårt att lita på vinstdrivna professioner. Professioner utan tillit riskerar dessutom att tappa tilltron till sig själv och riskerar vi att rasera ett system som tog årtionden att bygga upp. Läs hela hennes inlägg där hon propagerar för att vi återigen måste lite på professionerna.