• Mer satsningar på humsams infrastruktur behövs

    Som ett svar på VR:s och KB:s upprop för mer tillgänglighet skrev Johan Östling, Katarina Bernhardsson, Jesper Olsson och Jenny Björkman ett svar om att tillgänglighet inte räcker. Det måste finnas möjlighet också att hitta till forskningen. Nya vägar, broar och stigar behöver byggas och stagas upp. Läs hela inlägget här. Läs även den skrift […]

  • Universiteten bör bli sina egna mediehus!

    Skribenten och författaren Anders Mildner skriver om krisen för journalistiken och vad det betyder för universiteten och det som fortfarande ofta kallas tredje uppgiften. Det som spelar roll för att nå ut och för att bli läst är fortfarande relevans och legitimitet. Universitet och högskolor måste börja förstå att de kan och bör bygga egna fora, skriver Mildner. Och varför inte? Varför skulle det inte kunna ingå som en naturlig del av forskningen att den också ska föras ut? Ja, varför tillåts forskningen fortfarande rent rumsligt tvärstanna där undervisningssalens väggar står uppställda?

  • Den tredje uppgiften som hot eller demokratisk vitalitet

    Den tredje uppgiften, det vill säga forskarnas och lärosätenas skyldighet att informera om och kommunicera kring sin forskning, sägs ofta vara viktig för att vitalisera det offentliga samtalet och för att få medborgarna att förstå vikten av vetenskap. Samtidigt anses tredje uppgiften ständigt hotad. Gång efter annan har det sagts att den inte premieras, och att forskare därför inte lägger ner någon tid på att popularisera och informera om sin forskning utanför de lärdas skara. Men stämmer det? Det frågar sig vetenskapsteoretikerna Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö som nu slutför ett projekt om den tredje uppgiftens historia och samhälleliga roll.

  • Jens Liljestrand vill se fler forskare på kultursidorna

    Expressens biträdande kulturchef och litteraturredaktör Jens Liljestrand anser att det är forskarnas plikt att delta i det offentliga samtalet om de kan. Men han pekar samtidigt på en del svårigheter för de forskare som känner sig manade att delta i den allmänna debatten. Dels finns det inom akademien en viss missunnsamhet gentemot dem som skriver på kultursidor, dels är kultursidorna många gånger njuggt inställda till disputerade forskare. Men möjligen håller det här på att ske en förändring. Läs hela intervjun.